SKOHANDLAREN OCH RUSTHÅLLAREN

SKOHANDLAREN OCH RUSTHÅLLAREN

av anders björnsson

 

Adressen är Hallbergsgatan. Butiken heter Brutus. Innehavaren Lennart Angwald strövar omkring i en pyttelokal. ”Hit kommer folk från hela landet”, säger Lennart Angwald, och med folk menar han herrar, ty här säljs skor för män, endast män.

Staden heter Borås. Viskan är nära.

Lennart Angwald ska strax fylla åttio, så han håller måttliga öppettider, ”med ålderns rätt”, som det står på rutan. Jag slinker in strax före stängning, blir kvar i fyrtiofem minuter. Den dagen har han fått leverans. Ljusbruna kartonger samsas med konst runt väggarna.

Det blir köp av, men vårt oförhappandes möte utvecklas snart till en litterär salong. Lennart Angwald är en boksynt karl och tillhör en Boråsdynasti som i decennier har handlat i läder och fastigheter. Då har man plats för ett rymligt bibliotek.

Vi diskuterar vilka antikvariat i Göteborg man bör uppsöka.

Han nämner Faust. Jag föreslår att han ska besöka Öhmans som för ett tiotal år sedan lämnade den staden och flyttade till Ravlunda på Österlen. Där hyser de Bengt Anderbergs, Uno Myggan Erikssons och gammelkommunisten Nils Holmbergs samlingar.

Ovan har Piraten sin grav.

Jag kom just från en promenad genom centrala Borås och hade fallit i trans inför det vackra jugendkvarteret vid Allégatan, väggarna champagnefärgade med tidstypiska kajutafönster och rundade balkonghörn. ”Där bor jag”, sade Lennart Angwald.

I bottenplanet låg först ett EPA-varuhus.

Vad arkitekten hette? ”Det kan jag ta reda på”, svarade Lennart Angwald.

Jag berättade att jag en gång skrivit en akademisk uppsats om det sista stora bondeupproret i Sverige. Det startade här i krokarna, i Vedens härad år 1766, slutade med rannsakning och ständerkommission och verkställda dödsdomar.

Så var det i frihetstidens Sverige. Upprorsledaren hette Sven Hofman, var rusthållare.

”Känner jag väl till”, svarade Lennart Angwald och frågade om jag läst det lilla verseposet Boråsiaden eller Hofmans äventyr.

Herregud, här sitter en herrskohandlare och slår mig på fingrarna! ”Nu måste jag beställa taxi”, sade Lennart Angwald. Det var tecken till avsked. Jag tog ett snabbt adjö. Med skopåse i näven slank jag in på närbelägna Bishops Arms för att njuta en lokal brygd.