Ledare XXIV

Kultur som motstånd och hopp: Dar al Kalima, konst- och kulturuniversitet i Betlehem, Palestina

Anne Lidén

I denna artikel presenteras ett inspirerande exempel på konst och kultur som motstånd och hopp, Dar al Kalima konst- och kulturuniversitet, DAK, i Betlehem, Palestina. Dess grundare är författaren och teol. dr Mitri Raheb, kyrkoherde i den lutherska kyrkan, som startade ett konst- och kulturcenter i Betlehem i mitten av 1990-talet. Hans grundläggande text Kultur som motstånd från 2008 diskuteras här i belysning av ett livaktigt kultursamarbete mellan Sverige och Palestina. Dekanen på DAK-universitetet, konstnären Faten Nastas Mitwasi, har deltagit i detta samarbete. Om Faten Nastas Mitwasi och hennes verk har jag skrivit i tidigare Förr och Nu- artiklar om palestinsk konst och konstnärer, se Förr och Nu 3-2020 respektive 1-2021. Konstpedagogen Inger Jonasson har i trettio år verkat i som Svenska kyrkans utsända i Det Heliga Landet. Alltsedan 1990-talet har hon samarbetat med Mitri Raheb och följt utvecklingen från en liten konstskola till ett stort konst- och kulturuniversitetet. Nu leder hon den svenska vänföreningen Dar al Kalimas vänner.

Introduktion

Ett inspirerande exempel på kultur som motstånd och hopp är konst- och kulturuniversitetet Dar al Kalima, University College for Arts and Culture i Betlehem, Palestina. Dar al Kalima (DAK) betyder ”Ordets Hus” och grundades av den palestinske kyrkoherden Mitri Raheb. Muslimska och kristna studenter söker sig hit från olika delar av Palestina. Årligen får 500 studenter tillgång till flera universitetsprogram för olika konstuttryck, film och medier, drama och dans, arkitektur och design samt turism och kulturarv. Här samsas akademiska program för master- och kandidatexamen med estetiska och praktiska diplomprogram för de konsthantverk som hör till den tusenåriga palestinska konsttraditionen. De konstverk, filmer och berättelser som dessa unga palestinska konstnärer skapar visar genuina uttryck för både personliga livserfarenheter och en gemensam identitet. Studenterna skapar viktiga motbilder mot internationellt spridda schablonbilder av det palestinska folket. Medierna visar flimriga filmsnuttar med skrikande hotfulla palestinska män eller gråtande hjälplösa kvinnor, men bakgrunden till deras ilska och sorg förklaras inte. Här på Dar al Kalima universitetet framträder stolta och självständiga unga kvinnor och män med framtidstro och drömmar. Deras verk skildrar känslor, upplevelser och gestaltningar av hur det är att existera som palestinier i en vardag under ockupationsmaktens villkor. Genom detta skapande arbete motverkas även den västerländska orientalismens fördomar och romantiska stereotyper som spridits i århundraden. Studenter och universitetslärare, myndigheter och samhällsorganisationer samlas kring DAK och bygger ett gemensamt försvar det palestinska folkets kultur och traditioner, för yttrandefriheten och den konstnärliga friheten.  

Bakgrund

Dar al Kalima universitetet startade som en mindre konst- och hantverksskola i Betlehem vid mitten på 1990-talet och kunde sedan byggas ut 2006 till ett campus med konstnärligt college med 25 studenter (Dyar 2009). Den svenska arbetsterapeuten och konstnären Inger Jonasson är en av bildlärarna som var knuten till hantverksskolan Dar Annadwa och ICB, International Center of Bethlehem som startade 1997. Hon har berättat om utvecklingen under 2000-talet från liten konstskola till ett stort konst- och kulturuniversitet (Jonasson 2008, 2020). I utbyggnaden av hantverkscenter och konstskola skapades även Cave Gallery, där många konstutställningar kunde visas. När Israel började bygga upp den åtta meter höga separationsmuren runt Betlehem 2004 följde hon de konstnärer som gjorde protestbilder i muralmålningar på den arabiska sidan. Hennes konstkurser under 2000-talet för unga palestinska kvinnor, muslimer såväl som kristna, har bidragit till stärkt självförtroende och gemenskap hos dem (Enger 2022).

Nu har konst- och kulturuniversitetet Dar al Kalima blivit ett fullt utbyggt campus och en filial har även etablerats i Gaza. År 2021 fick det universitetsstatus som ett bland Palestinas 15 universitet, det enda renodlade konstuniversitetet. Universitetets huvudman är den Evangelisk-Lutherska kyrkan i Palestina, Jordanien och Det Heliga Landet (ELCJHL), som stöds av Svenska kyrkan. Universitetets grundare och president är teol. dr. kyrkoherde Mitri Rehab, som ovan nämnts. Han kallar sig arabisk-kristen och har i många år haft nära kontakter med Svenska kyrkan, och hans kulturartiklar har presenterats i Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift (2008, 2016, 2022). Mitri Rehab föddes 1962 i Betlehem och växte upp i en palestinsk släkt med hundraåriga rötter i staden. Efter sin teologiska utbildning i Tyskland återvände han 1988 till Betlehem för att bli kyrkoherde i den lutherska kyrkan, Christmas Lutheran Church.

Då föddes idén till att skapa ett internationellt kulturcenter (ICB) med konstskola, Dar Annadwa. I mitten på 1990-talet fick han genom den palestinska myndigheten möjlighet att starta ett större skolbygge på berget Mt. Murair, nära flyktinglägret Deheishae i Betlehem (Adrian 2022). År 1998 lades grundstenen till Dar al Kalima – skolan av Palestinas dåvarande president Yassir Arafat (1929-2004). Idag ägnar Mitri Raheb all sin tid åt DAK- universitetets fortsatta utbyggnad och utveckling i tätt samarbete med olika samhällsorganisationer.

I det stora utbildningskomplexet på Mt. Murair med konst- och kulturuniversitet, grundskola och hälsoklinik finns nu ett livligt och blomstrande kulturcentrum med konstgalleri och bibliotek, studentcafé och kulturfestivaler. Man planerar utbyggnad med museum och restaurang. Här anordnas även internationella konferenser, och många palestinska författare, arkitekter och konstnärer i diasporan har tät kontakt med DAK-universitetet. Dar al Kalimas vice rektor Ehab Bessaisos, f. d. palestinsk kulturminister och ansvarig för konstuniversitetets internationella kontakter, framhåller konstens roll för kvinnornas utbildning (Adrian 2022):

”Dar al Kalima är en fristad för begåvade flickor som vill uttrycka sig i olika konstformer. Konst har alltid funnits i det palestinska motståndet och här lär sig studenterna att uttrycka sina känslor på ett professionellt sätt”. — ”Konst förenar palestinier vare sig de är bosatta här eller är flyktingar i andra delar av världen” (Ehab Bessaisos 2022).

Diplom och utmärkelser från många internationella festivaler och tävlingar vittnar om de palestinska studenternas och lärarnas aktiva internationella engagemang genom åren. På så sätt har den palestinska kulturen och konsten kunnat uppmärksammas globalt, och en större publik har fått se de palestinska kulturvärden som motståndet utgår från. Ett exempel på den lutherska kyrkans stöd för kvinnors fria utbildningsval visar pionjären Sally Azar som i januari 2023 blev prästvigd i Jerusalems lutherska kyrka, den första kvinnliga palestinska prästen i Det Heliga Landet. Församlingen hör till den kristna minoriteten, men spelar en viktig roll för kulturen.

”Vi vill att ni ska leva, inte dö, för Palestina”

(Mitri Raheb 2016)

Mitri Rahebs texter i kulturteologiskt samarbete

Kyrkoherde Mitri Raheb kallas ofta för fredsprästen, och förutom alla vetenskapliga teologiska arbeten har han skrivit många böcker och artiklar om konstens och kulturens roll, om fred och icke-våld, vilka har fått stor internationell uppmärksamhet. På hans hemsida ges god information om hans biografi, publikationer och kulturteologiska texter, bland annat den grundläggande artikeln Art as resistance, (”Kultur som motstånd”). Här vill jag främst ta upp de böcker och artiklar som finns översatta till svenska. Under andra intifadan 2002 upplevde Mitri Raheb och hans familj den israeliska arméns brutala beskjutning av deras hus vid lutherska kyrkan, vilket han skildrar i boken Betlehem belägrat: berättelser om hopp i ett belägrat land, som utkom på svenska 2005.

Hus och infrastruktur som stadens innevånare byggt upp inför firandet Millennium Betlehem 2000 ödelades plötsligt på en dag och det tog många år att reparera och återuppbygga igen. Denna ögonvittnesskildring från en försvarslös fredspräst gavs ut på engelska 2004 och fick stor internationell spridning. Den svenska utgåvan som kom året efter fick ett positivt mottagande i Sverige och de nordiska länderna. Mitri Raheb ger en självbiografisk skildring av utvecklingen i Betlehem och Palestina sedan han återvänt 1988, den första intifadan, fredsprocessen och de många attackerna från ockupationsmakten fram till den andra intifadan. I centrum står dock den nära berättelsen om hans familj och hans uppgift som präst i den lutherska kyrkan. Berättelser om hinder och svårigheter i att bara leva ett vardagligt liv drabbar läsaren, att inte kunna fira studentexamen, bröllop, eller att inte få komma till ett sjukhus i tid. Det avslutande kapitlet handlar om en framtidsvision och en tro på Hoppet, mitt i stridigheterna. När Israel reser murar och bränner ner olivträden, ställer han frågan: Att bygga murar eller plantera olivträd? Mitri Rahebs vision och tro på Hoppet inger stor respekt.

När ockupantens armé drar upp gränser, reser murar och taggtrådsstängsel, sätter folk i läger och fängelser, försvinner inte hoppet menar Mitri Raheb. ”Han kan inte sätta hoppet och visionen i fängelse”. Brutaliteten avskräcker inte drömmarna, utan bidrar till att utveckla strategier:

”Vad betyder det sanna hoppet för oss palestinier? De gör livet surt för oss så att alla välutbildade ska tvingas lämna Palestina. Vi skapar nya möjligheter så att våra ungdomar kan komma och uppleva delaktighet. De krossar våra fönster. Vi samlar ihop glasbitarna och förvandlar dem till konstföremål. De stänger våra skolor. Vi utvecklar studieprojekt på distans. De vill tysta vår historia. Vi skapar ett sätt att ge de undanskymda en röst och ett ansikte. De bygger murar runt våra städer. Vi skapar elektroniska nätverk för kommunikation. De bygger bosättningar. Vi fortsätter att göra motstånd mot den sortens apartheidsystem.”  (Mitri Raheb 2005 s. 172)

Det viktiga är att man inte kapitulerar för dödens och förtvivlans krafter, eller att vänta på jordens undergång och gråta. I den tiden är hoppet något som man lever ut i praktisk handling, menar han. ”något vi förespråkar, ett frö vi sår”, eller att ”plantera olivträd” för framtiden. Ty om vi planterar ett träd idag, ”kommer det att finnas skugga för våra barn att leka i, det kommer att finnas olja till att läka sår, och det kommer att finnas olivkvistar att vifta med när freden en dag är här.

I boken Kultur och kyrka. På väg mot en kulturteologi 2008 publicerades Mitri Rahebs artikel ”Kultur som motstånd” på svenska, ur vilken några citat presenteras nedan. Året efter deltog han på stiftsmötet i Borås i Skara stift med föredraget ”Sju mysterier”, tryckt på svenska i boken Gud. Rykten och mysterier. Med enkla ord förklarar han här det palestinska folkets långa historia och livsvillkor i Det heliga landet. Landet och grannfolk, stater och supermakter, folket och traditioner, kulturens och religionens roll.

År 2009 publicerade kristna patriarker och kyrkoledare i Palestina ett gemensamt program för fred, Kairos Palestine, och till författarna hörde Mitri Raheb. Detta dokument har spelat en oerhört viktig roll för internationellt samarbete och den ekumeniska fredsrörelsens utveckling. I det svenska arbetet med Kairos Palestina deltog den svenska prästen, teol. dr Anna Karin Hammar, aktiv i den kristna fredsrörelsen. Med åren har Mitri Rahebs kultursamarbete med Sverige fördjupats. Hans teologiska arbeten och insatser för fred, rättvisa och kultur har enligt Anna Karin Hammar haft betydelse för Svenska kyrkans ställningstagande på kyrkomötet 2012 att erkänna Palestina som medlemsstat i FN: förbundet (Hammar 2015 s. 152). Hon refererar bland annat till hans bok Tro under ockupation. Palestinsk bibeltolkning som utkommit på svenska 2015. Den 30 oktober 2014 hade Palestina erkänts som stat av den svenska regeringen med dåvarande utrikesminister Margot Wallström. För sina fredsinsatser blev Mitri Raheb år 2015 tilldelad Olof Palme-priset tillsammans med den israeliske journalisten och fredskämpen Gideon Levy, och de båda mottog priset i Stockholm 2016. (Se även Olof Palmes minnesfond.)

Förutom dokumentet Kairos Palestina har Mitri Rahebs kulturprogram för det internationella centret ICB, ”Kultur som motstånd”, blivit citerat och spritt i Sverige. Hans historieperspektiv är enligt Hammar hämtat från Annales-skolan, det långa tidsperspektivet, men det är också inspirerat av den palestinsk-amerikanske författarens tankar Edward W. Said (1935-2003), i boken Culture and Resistance: Conversations with Edward W. Said (2003). 

Utdrag ur Kultur som motstånd av Mitri Raheb 2008

Ett längre citat ges här ur antologin Kultur och kyrka. På väg mot en kulturteologi. (s. 177-179) Verbum 2008. Översättning från engelskan av Mattias Martinson. (Se Art as Resistance: www.mitriraheb.org)

”Det fanns en tid när människor tänkte sig Israel-Palestinakonflikten som ett hundrameterslopp. Parterna agerade i samma anda: de uppbådade alla sina krafter för en samlad insats vid ett särskilt tillfälle. Väl vid mållinjen var de helt utpumpade. Men det spelade ingen roll, loppet var kort.

      Fler och fler inser emellertid att Israel-Palestinakonflikten – en av den moderna historiens mest utdragna konflikter- snarare liknar ett maratonlopp. Skulle maratonlöparna springa som om det gällde hundra meter hade de inte en chans. De skulle ge upp, förlora modet, kliva av banan – antingen fysiskt eller mentalt. Maraton kräver ett annat sätt att andas, man måste träna på ett annorlunda sätt och löpa med ett avslappat steg.” — ”För de palestinier som lever mitt i den pågående och till synes ändlösa konflikten är kultur detsamma som konsten att fortsätt andas”.

     Jag möter ofta människor, särskilt bidragsgivare, som hävdar att kultur är en lyx som palestinierna under de rådande omständigheterna inte kan eller bör unna sig.”  — ”Tragedin för oss palestinier är att vår kamp, ända sedan Balfourdeklarationen, har utmålats som en humanitär katastrof snarare än en kris som handlar om identitet och självbestämmande. Men ’människan skall inte leva bara av bröd’ (Matt.4:4). Kultur är en av de viktigaste förutsättningarna för överlevnad. När människor lever – under moraliskt oacceptabla omständigheter – blir kulturen konsten att lära sig andas normalt. I konflikter koncentrerar man sig ofta på dem som ’dödar kroppen’ men glömmer dem som ’dödar själen’.”— ”Kultur är konsten att vägra reduceras till mottagar, konsten att motstå att uppfattas som offer. Kultur är konsten att bli skådespelare snarare än åskådare. Det är konsten att omfamna livet i ett sammanhang som fortfarande domineras av dödens och härskandets krafter, konsten att göra motstånd på ett kreativt och fredligt sätt.” —

       ”Kulturen är det medium genom vilket vi kommunicerar vår bestämda vilja, men på ett språk som skiljer sig från politisk semantik och religiösa formler. I det palestinska sammanhanget har människor nått en punkt där de inte längre känner att den politiska retoriken uttrycker vad de tänker och önskar. Men de känner sig också kvävda av vissa religiösa former som består av för mycket religion och för litet andlighet.

     Av den anledningen tror jag kulturen är ett av de allra viktigaste fundamenten i en framtida palestinsk stat. Kulturens roll i en framtida stat är det som för många kommer att avgöra om de frivilligt skall kunna betrakta Palestina som sitt hemland, inte bara som ett hemland av födseln. Det som händer på kulturens område kommer att bestämma Palestinas framtida inriktning mot en demokratisk stat som är fri inte bara från ockupationsmakterna, men där det också finns en garanterad yttrandefrihet. En stat som avsätter medel för att säkerställa de tre monoteistiska religionernas vagga också blir ett viktigt kulturellt centrum för mänskligheten.

    Sist men inte minst: kulturen utgör en viktig brygga mellan Palestina och den övriga världen. Även om kultur handlar om att uttrycka sig själv om sig själv, sådan man är, sker det alltid i relation till andra. Att möta någon annan är alltid viktigt för självförståelsen. Det är i ljuset av andra sammanhang som man förstår sitt eget unika sammanhang.” —-

    Kulturen är verktyget som skänker vårt folk ett ansikte, som gör det möjligt att skriva melodier till vår berättelse, att utveckla en identitet som, likt olivträdet, är djupt rotad i den palestinska myllan, men vars grenar sträcker sig upp mot den fria himlen.” — ”Genom utställningar, workshops, konserter och högre utbildning försöker vi stärka det civila samhället, forma talanger och förmedla hopp, så att en frisk ande kan fortsätta blåsa inom, genom och över Palestina; så att vi få möjlighet att andas, ’ha liv, och liv i överflöd’ (Joh. 10:10).”

Senare artikel med Kultur som motstånd av Mitri Raheb 2022.

I Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift nr 3-2022 (s. 10-14) presenteras Mitri Rahebs föredrag från Uppsala 6 maj 2022 i hans artikel ”Kultur som motstånd”, i en mer utarbetad version i svensk översättning.

Här har Mitri Raheb utvecklat den tidigare texten från 2008 på en rad punkter, vilket gör att den nu sätts in i ett mer aktuellt sammanhang som en strategi under de rådande omständigheterna. Anknytningen till formuleringen av ett ”kreativt motstånd” i Kairos Palestina-dokumentet tydliggörs. Mitri Raheb tar upp fler principiella definitioner av ockupation, motstånd och frigörelse samt identitet, språk och kultur. Han framhäver även den grundläggande mänskliga rätten att göra motstånd som stadfästs i internationell folkrätt och även i en ”myriad” av FN-resolutioner. En jämförelse med det pågående Ukraina-kriget görs: ”Där det finns ockupation, finns motstånd!”. Frågan handlar även om ”hur” man gör motstånd och att motståndet är ”äkta”, att det handlar om människovärdet. Därför ”behöver vi människor en vision om vad vi kämpar för. Vi palestinier kämpar för vår frihet, vår jämlikhet och vår värdighet”. Den palestinska kulturens olika uttryck blir i denna vision centrala mål som kan uppnås med egen skaparkraft.

Mitri Raheb påpekar här att många politiska rörelser har tappat i legitimitet och kraft, och att nykoloniala och nyliberala regimer försökt separera kultur från politik. I en tid av förnyade protester ”återuppstår kulturen som en mobiliserande och organiserande kraft”. I en kamp mot ett av de mest militariserade länderna som även backas upp av USA-imperiet och europeiska länder är det ”ingen mening att bekämpa imperiet med dess egna vapen”. För Palestina är ”hård makt” inget alternativ. Kulturen utgör däremot en ”mjuk makt” att ”kila in i imperiet, långsamt men säkert”.

”Makt bor inte bara i institutioner utan också i de sätt som människor uppfattar sin värld på. Kultur som motstånd kan inte besegra hård makt, men den kan hjälpa till att urholka den”.

När det gäller frågan om frigörelse refererar Mitri Raheb till författaren Franz Fanon som i sina anti-koloniala texter hävdade att man inte kan ”särskilja striden för kultur från människans kamp för frigörelse”. Kulturen blir en fördjupad frigörelse både för landet och individen. Mitri Raheb hänvisar flera gånger till författaren och litteraturforskaren Edward W. Said i böckerna Orientalism 1979 och Culture and Resistance 2003, som ovan nämnts. Said understryker kulturens roll inom motståndet, ty när en politisk identitet är hotad blir kulturen ett sätt att kämpa mot förintelse och utplånande. Dennes mångåriga kritiska granskning av orientalismens nyckelroll för Europas och USA:s koloniala makt i Mellanöstern har spelat en roll för anti-kolonial kamp generellt, men enligt forskningen om Said har den bidragit till en djupare belysning av de speciella utmaningar som det palestinska folket möter i sin motståndskamp (Arraf-Baker 2020; Ciobanu 2017; Clyne 2019; Sazzad 2008). Hur det palestinska folkets liv och arbete idag osynliggörs, liksom samhällsorganisation och utbildning, konst och kulturarv.

Mitri Raheb visar hur ockupationsmakten för ett krig mot det palestinska folket på alla plan, inte bara geografiskt, militärt och juridiskt utan hur de attackerar själva den palestinska identiteten. Den internationella filmindustrins schabloner av fula araber som terrorister blir sålunda ett kolonialt vapen för kontroll.

”Sist men inte minst berövar oss den israeliska ockupationen inte bara vårt land och våra resurser, utan den tar också ifrån oss våra berättelser, vår historia och vår identitet. Så kulturen blir ett betydelsefullt slagfält. ”.

Mitri Rahebs artikel 2022 avslutas med en återkoppling till 2008 års artikel där han visar hur kulturen utgör en brygga mellan Palestina och den övriga världen. Konsten och kulturen är vår mötesplats: 

”Kulturen blir sålunda det område där människor kan möta andra och sig själva, där de kan upptäcka ett språk som är glokalt, och där de inser att för att kunna andas måste man hålla fönstren vidöppna för nya vindar och för frisk luft som färdats över hav och oceaner.

I detta möte kommer vi att inse att vi alla befinner oss i samma kamp mot en kolonial dominans, multinationella företag och en dominerande kultur som vill tysta oss. Kulturen blir sålunda makten som ger ett ansikte åt vår kamp, som skriver sånger till våra berättelser och förenar oss i att skapa en ny verklighet.” (Mitri Raheb 2022)

I maj 2022 återkom Mitri Raheb på nytt besök i Sverige, nu till den Palestinska kulturfestivalen i Uppsala, där han höll sitt föredrag på engelska Culture and Resistance. Detta föredrag publicerades senare samma år på svenska i Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift, som ovan nämnts.

Palestinsk kulturfestival i Uppsala, 6-8 maj 2022.

Efter återkomsten till Sverige blev Inger Jonasson ordförande i Dar al Kalimas vänner, den svenska vänföreningen till DAK-universitetet som startade 2014. Föreningen organiserar svensk-palestinska kultursamarbeten och samlar varje år in donationsstipendier till konstuniversitetets studenter. Redan 2011 hade den palestinska vandringsutställningen Den Andre kunnat visas runt om i Sverige (Lidén 2020 s. 38). Konstnären Suleiman Mansour som gjort detta nummers titelbild ”On the Edge” 1985 har också visat sina konstverk i Sverige. I maj 2022 anordnades en Palestinsk kulturfestival i Uppsala i brett samarbete med ACT, Svenska kyrkan, Bilda, Palestinagrupperna samt Uppsala Missionskyrka, där kyrkoherde Mitri Raheb höll föredraget på engelska, Culture and Resistance, se ovan. Här deltog den palestinska konstnären och rektorn Faten Nastas Mitwasi från DAK-universitet tillsammans med konstpedagogen Inger Jonasson och prästen Anna Karin Hammar. En lång rad unga palestinska konstnärer kunde här visa sina verk och möta sin publik i seminarier och diskussioner. Genom att skänka en gåva till den svenska vänföreningen Dar al Kalimas vänner bidrar man till det svensk-palestinska kultursamarbetet och till stöd för de palestinska konststudenterna och konstnärerna.

Gåva till den svenska vänföreningen Dar al Kalimas vänner

Dar al Kalimas vänner. Swisha din gåva på nr 123 1033406.

Glasänglarna kan köpas från onlineshopen i Dar Annadwa i Betlehem (www.annadwa.org) Bild 6, 12. Den blå glasängeln från Betlehem hänger i fönstret i mitt arbetsrum i Vaxholm. Varje dag när jag ser ängeln i ljusets skiftningar påminner den mig om våra vänner i Betlehem: Att inte förlora hoppet!

Titelbilden ”On the Edge” till detta nummer Förr och Nu nr 1-2023

Den palestinske konstnären Suleiman Mansour (f. 1947) målade 1985 oljemålningen ”On the Edge”, ”På kanten”, som föreställer en sovande man insvept i en filt. Han vilar uppe på krönet av en hög smal mur, riskabelt nära kanten. Han tvingas leva på den yttersta gränsen, på ytterkanten, utanför samhällets trygghet, liksom många flyktingar och hemlösa idag, drabbade av fattigdom, konflikter och krig. Suleiman Mansour som bor i Jerusalem är en av de mest framstående konstnärerna i Palestina (Lidén 2020).

Länkar

Https://www.annadwa.org [Hämtad 2023-01-20]

Http://www.daralkalima.edu.ps [Hämtad 2023-01-20]

Http://www.mitriraheb.org [Hämtad 2023- 01-20]

Https://www.kairospalestine.ps [Hämtad 2023-01-20]

http://www.palestinemuseum.us [Hämtad 2023-02-25]

Https://www.svenskakyrkan.se/kairospalestina [Hämtad 2022-09-10]

Referenser

Adrian, Lars Micael (2022). ”Dar al Kalima: Här blandas hantverk och akademiska studier.” (s. 15-17). Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift nr 3-2022.

Arraf-Baker, Salma (2020). “Palestinian Heritage…An Act of Resistance and a Battle for Existence”. Palestine-Israel Journal nr 3-4 2020. [Http://www.pij.org. Hämtad 2023-01-29]

Baramian, David & Said, Edward W. (2003). Culture and Restistance: Conversations with Edward W. Said. Pluto.  

Ciobanu. Sorina (2017). Edward W. Said: The Policy and Politics of Resistance. (s. 104-111). In Revolutions. The Archeology of Change. Ch. Ideologies of Change. E. Grosu et al (eds). Alexandru Ioan Cuza University Pres, Iasi.

Clyne, Eyal (2019). “Orientalist Speech-acts and Israeli Middle East Studies: Cautions and Criticisms of Edward Said Beyond Battle of Ideas.” (s. 221-237). Journal of Holy Land and Palestine Studies 18.2-2019. 

Dyar 2009. Life abundant In Palestine. Report Dyar consortium. Bethlehem.

Enger, Elisabeth (2022). Vännerna bidrar till ungdomars möjligheter till uttryck och framtid. Kvinnor i Svenska kyrkan. Kvinnoglöd 1-2022.

Hammar, Anna Karin (2018). ”Ickevåldets två händer i Palestinakonflikten”. (s. 23-24) Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift nr 4-2018.

Hammar, Anna Karin (2016). ”Fredsprästen från Betlehem och Israels samvete”. [www.akhammar.se/januari 2016]

Hammar, Anna Karin (2015). ”Om att inte svika judar och palestinier”. (s 150-154) Svensk kyrkotidning nr 5-2015.

Hållbar fred 2017. Position för Svenska kyrkans internationella arbete. Svenska kyrkans positionspapper.

Jonasson, Inger (2020). ”Dar al Kalima – kulturbärare i Betlehem.” Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift2-2020.

Jonasson, Inger (2008) ”Kultur som motstånd – det palestinska exemplet”. (s. 7-11) Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift1-2008.

Kairos Palestina. Ett sanningens ögonblick. Ett ord av tro, hopp och kärlek från hjärtat av palestinskt lidande 2009. Dokument av patriarker och kyrkoledare i Jerusalem 15 dec. 2009. Jerusalem.

“Land, People and Culture.” The 26^th International Conference at Dar al Kalima Sept 28 -Oct 8 2023. [www.daralkalima.edu.ps. Hämtad 2023-02-10]

Lidén, Anne (2021). ”Palestinska kvinnors konst. Gemenskap med personliga berättelser och uttryck”. Tidskriften Förr och Nu nr 1-2021 (s. 1-31). Tidskrift för en folkets kultur och historia. [www.forrochnu.se]. [Fulltext på DIVA:.org:su-191170]

Lidén, Anne (2020). ”Palestinsk konst: Uthållighet, spänst och kreativitet i motstånd mot ockupationen”. Tidskriften Förr och Nu nr 3-2020. Tidskrift för en folkets kultur och historia, (s. 1-43). [www.forrochnu.se]. [Fulltext DIVA-SU: org:su-184092]

Mellanösterns kristna. En introduktion för Svenska kyrkans församlingar och anställda. Red. Erik Lysen & Cristina Grenholm. Rapport 2017. Svenska kyrkan Uppsala.

”Reaktionerna på Israels planerade annektering av delar av Västbanken – axplock från media och interntet”. Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift2-2020.

Rehab, Mitri (2023). ”Art and resistance” (www.mitriraheb.org Hämtad 2023-02-07)

Rehab, Mitri (2022). ”Kultur som motstånd.” (s. 10-14). (Föredrag på engelska Culture as Resistance i Uppsala 6 maj 2022. Övers. till svenska) Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift nr 3-2022.

Rehab, Mitri (2009). ”Sju mysterier.” (s. 18-38) (Övers. till svenska Ulla-Stina Rask) Red. Erik Aurelius. Gud. Rykten, mysterier och berättelser. Skara stift. Skara.

Rehab, Mitri (2008 a). ”Kultur som motstånd”. (s.177-179). (Övers. till svenska) Kultur och kyrka. På väg mot en kulturteologi. Red. Mikael Larsson. Stockholm. Verbum förlag.

Raheb, Mitri (2008). ”Betlehem får inte bli ett Kristet Disneyland”. Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift 1-2008.

Rehab, Mitri (2005). Betlehem belägrat: berättelser om hopp i ockuperat land. (Översättning till svenska Janne Carlsson). Örebro: Bokförlaget Cordia.

Said, Edward W. (1995). Orientalism. Förord Sigrid Kahle. ”Orientalism i Sverige”. (Översättning till svenska Hans O. Sjöström). Stockholm. Ordfront.

Sazzad, Rehnuma, (2008). “Hatoum, Said and Foucault: Resistance through Revealing the Power-Knowledge Nexus?” Nottingham Trent University. Postcolonial Text vol 4 – 2008.