Heba Zagout: konstnär i Gaza dödad 13 oktober i ett israeliskt bombanfall
Anne Lidén
”Vi sörjer Heba Zagout”, skrev Palestine Museum US på sin hemsida den 15 oktober hösten 2023. De berättade att konstnären, konstpedagogen och fredskämpen Heba Zagout blivit dödad i ett israeliskt bombanfall mot Gaza två dagar tidigare den 13 oktober, tillsammans med två av sina fyra barn, sönerna Adam och Mahmoud. Heba Zagout blev 39 år. När Palestine Museum US i november öppnade utställningen Art in Gaza, till förmån för konstnärer i Gaza, fanns hennes verk inte med, eftersom hennes hus utplånats och många av hennes konstverk förstörts. Förutom de målningar som finns i privat ägo utanför Gaza, är många bilder idag endast bevarade i sociala medier, såsom på hennes instagramkonto, Heba Zagout@zagoutheba. Hennes man och de två barnen Faisal och Baraa överlevde tillsammans med systern Maysaa Ghazi. Systern berättar i sociala medier och i intervjuer att Heba Zagout ville att hennes konst skulle spridas, så att världen kan få se den starka kultur och konst som finns i Gaza, och som nu hotas av total utplåning. Efter bombanfallet fredagen den 13 oktober har många konst- och kulturtidskrifter världen över uppmärksammat Heba Zagout och hennes bildkonst samt berättat om hennes outtröttliga kamp för konst och konstpedagogik, men också om hennes kamp för freden. Hennes visioner om fred och hennes konstarbete har under många år hjälpt traumatiserade barn i Gaza, och hon lämnar ett stort tomrum efter sig. Heba Zagout har blivit en symbol för alla de konstnärer och kulturarbetare i Gaza som fallit offer för krigets våld under hösten 2023.
Under många år har Heba Zagout haft en stor konstnärlig produktion med akrylmålningar som fått goda försäljningsframgångar. Hon har dessutom varit ensamförsörjare för sin stora familj med man och fyra barn. Motivkretsen visar traditionella palestinska vyer med människor och musikinstrument, landskap, olivträd och kaktusar, byar och odlingar, hus och städer som Gaza city men främst Jerusalem med Klippdomen och Al Aqsa- moskén. Hennes bildvärld har liknats vid en levande ”vibrant” bildväv av palestinskt liv och palestinsk identitet, bilder som är mycket efterfrågade. Hon har lyft fram ett hoppfullt fredsbudskap i många målningar, såsom Gaza Peace 2021, där fredsduvan är ett centralt motiv. Innan det storskaliga kriget bröt ut 3 oktober lade hon ut sitt självporträtt med fredsduvan: ”Vi söker alltid säkerhet i våra liv. Vi kanske finner det i kärlek, men vi fortsätter att leta!”. Med stor personlig humor och livsglädje har hon skildrat sitt familjeliv i de verk som hon visade på soloutställningen My children in Quarantine 2021 vid kulturcentret Dar Qandeel for Culture and Arts i staden Tulkarem på Väst-Banken. Dessa mer expressiva målningar med kraftfull penselföring skildrar barnen och hennes liv isolerade i hemmet under covid-pandemin. En av dessa har vi valt som titelbild för detta nummer av Förr och Nu. Heba Zagouts gestaltningar av sitt moderskap skiljer sig från många övriga palestinska kvinnors konst som mer skildrar kvinnan som individ och tar upp existentiella frågor (Lidén 2021). Kaktusen i målningen Children 2021 symboliserar det palestinska folkets tålmodiga motstånd och modiga förhållningssätt, ”sumud”.
De som arbetat tillsammans med Heba Zagout vittnar om hennes outtröttliga engagemang för att med sitt konstnärliga arbete hjälpa traumatiserade barn i Gaza. ”Konsten blir terapi som uttrycker dynamiken i Gaza och som överskrider politiken” har hon sagt i intervjuer, ”Konstskapande för Gazaborna är ett sätt att gestalta deras egen verklighet och berätta deras historier”. Eftersom den palestinska befolkningen består till hälften av barn och ungdomar, är deras trauman av ockupationens ständiga pågående våld en gigantisk utmaning för alla vuxna. Heba Zagout var aktiv i den konstpedagogiska verksamheten vid konst- och kulturuniversitetet Dar al Kalimas utbildningscenter i Gaza city. Nu är det stor risk att detta interreligiösa konst- och kulturcenter helt förstörts. Dess grundare fredsprästen Mitri Raheb i Betlehem, som vi berättat om i tidigare artikel här i Förr och Nu, menar att Heba var speciell i sin breda motivkrets från det palestinska kulturarvet och palestinsk historia, kvinnor i broderade dräkter, olivträd och kaktusar, med byar och hus, kyrkor, moskéer, framför allt Klippdomen i Jerusalem (Lidén 2023; Ditmars 2023). Hennes bilder var mycket populära både i Gaza och på Väst-Banken. Mitri Raheb berättar för Harriet Sherwood på The Guardian att Gaza före kriget haft väldigt många konstnärer och kulturarbetare, och han framhåller att ”många utanför har inte haft en aning om hur enormt kreativa Gazaborna är, och att detta krig nu förstör allt.” De senaste årens många palestinska kulturutställningar har visat prov på denna kreativitet, allt från konsthantverk, bildkonst och filmer, till musik och teater.
En av dem som träffade Heba Zagout före krigets utbrott 3 oktober var Chris Whitman-Abdelkarim, representant för den tyska människorättsorganisationen Medico Internationals kontor i Ramallah och Östra Jerusalem, intervjuad av Azad Essa 16 okt i Middle East Eye. Han värderar hennes talang som ”en på millionen”, och framhåller att hon ”förkroppsligade allt som det innebär att vara palestinier, att hon gav sitt hjärta och själ till konsten”. Genom hennes bilder kunde betraktaren i tanken få resa till städer och byar i Palestina, vilket var särskilt betydelsefullt för Gazaborna som var förhindrade att röra sig utanför Gazas stängsel. Den sista instagramposten Heba Zagout hann lägga ut var ett foto av Chris vid hennes målning, Självporträtt och byn vid Isdud. Vid fotot hade hon skrivit ”Thank you Chris. Welcome to Gaza”. Om detta sista självporträtt i traditionell broderad dräkt och med släkthemmets husnyckel i sin hand har Heba Zagout berättat: ”Sedan jag föddes har jag burit ordet flykting med mig. Jag har aldrig sett min hemstad, men min faster Alia samlade oss barn och berättade om farfars land, apelsinlundarna och skördesäsongen och ett hem fyllt av kärlek och liv”. Den 3 okt var målningen såld, och tio dagar senare hade bomben dödat henne.
Den amerikansk-palestinska journalisten Laura Albast som hade samtalat med Heba Zagout några dagar före hennes död, berättar för Middle East Eye hur stor förlusten är av denna kvinna som gav sin glädje och skaparkraft åt så många. ”De bombade inte bara hennes hus, de utplånade alla spår av hennes kreativitet”. Heba Zagouts målningar av drömmar om frihet och hoppfulla visioner om det älskade hemlandet, har nått vida runt om i världen, vilket framgår av webbinlägg på många olika språk. Cynthia Franklin vid Universitetet på Hawaii, uttrycker sin beundran för att Heba inte låtit våldet och grymheterna i Israels ockupation, blockad och bombattacker av Gaza förmörka hennes sinne och hennes skapande. ”Den israeliska staten har dödat denna konstnär och hennes barn”, menar hon, ”Men de kan inte döda hennes humanitet, fantasi och konst”. Hennes bilder kommer att inspirera konstälskare utanför Palestina att försöka få ett stopp på folkmordet i Gaza. Heba Zagouts visuella livsglädje är inte ockuperat!
Bakom varje siffra av alla tiotusental dödsoffer under de israeliska bombningarna i oktober 2023 finns människa, en individ med ett liv och en historia, understryker Jana Shakshar i tidskriften Savoir Flair. Heba Zagouts positiva sinnelag överlever i hennes livsverk och bilder och visar berättelsens och konstens roll i uthållighet och motstånd mot orättvisor. Det är viktigt menar många andra som skriver om kriget i Gaza att statistikens siffror inte avhumaniserar befolkningen i Gaza. Mediaberättelser i Väst ger ofta en förvrängd bild av palestinier, menar Julia Pitner vid The Museum of the Palestinian People i Washington DC, US, bilder inskränkta till antingen våldsamma eller offer (TwiP s. 46). Medan offer i Israel får framträda som individer med personliga berättelser, ofta på ledig engelska som kommer TV-tittarna nära, blir de palestinska offren framställda som en främmande kollektiv underutvecklad massa, grupper av män våldsamt skrikande på arabiska, kvinnor i gråtande sorg. Grupper av barn, stumma av sorg med svarta ögon. Att palestinier ofta är välutbildade, talar många språk och bedriver kreativa verksamheter, kommer däremot sällan fram. De palestinska konstnärerna ger i sin konst en mer rikhaltig och levande bild av individuella upplevelser, vardagsliv och drömmar, de skildrar ett palestinskt vardagsliv och den palestinska identiteten (Lidén 2020).
Många kulturjournalister har likt Anna Lechtner på ArtAsiaPacific kommenterat Heba Zagouts sista video som hon sände den 28 september: ”Genom sitt konstnärliga arbete kan hon bearbeta och motarbeta alla negativa känslor som våldet i Gaza skapa”, säger hon och återger Hebas ord: ”Konsten blir ett budskap som jag kan sända till världen utanför”. I ett av sina sista Instagram poster skrev Heba: ”jag väntar på lyckliga drömmar, fastklamrad vid livet, kärleken och hoppet”. Bland dem som skrivit om Heba Zagout hör Selma Nouri på GQ Middle East, och hon lyfter fram målningen Gaza Peace från 2021, som hon tolkar utifrån den israeliska ockupationsmaktens murar och stängsel. Den röda färgen symboliserar enligt henne våldet och offren. Desto mer hoppfull är bilden av Jerusalem av Klippdomen, moskéer och kyrkor, omgivna av fredsduvor.
Gaza- ett livaktigt centrum för konst och kultur. Skydd för barnen
Under Israels 16 år långa blockad av Gaza har ständiga beskjutningar och bombattacker skett mot olika platser. Många konstnärer, musiker, dramatiker och kulturarbetare har trots dessa svåra omständigheter byggt upp livaktiga kulturcentra för kreativitet och skaparglädje, en bred konstnärlig produktion som kunnat visas på ett stort antal utställningar, i Gaza, på Väst-Banken men också i övriga länder. (Se nedan lista över utställningar). Utbildningar och utställningar online via sociala medier har blivit till stor hjälp. En av de mest kända bildkonstnärerna är Laila Shawa (1940-2022), född i Gaza före katastrofen 1948, vars suggestiva bilder jag beskrivit i tidigare artiklar (Lidén 2020, 2021). Det kulturcenter som hon grundade 1985 i sin fars namn Rashad Shawa Cultural Center är nu helt raserat. Hennes målning Target 2008 som skildrar en ung pojke i kikarsiktet hos en israelisk militär har blivit än mer en aktuell bild i relation till den pågående massakern på barn i Gaza. I juni 2023 invigdes en ovanlig utomhus-utställning i Gaza, From under the rubble, där barnens traumatiska upplevelser, uppväxtvillkor och lekmiljö, stod i centrum och ställdes i kontrast till de förstörelsevapen som de tvingades leva med. De döda barnens kläder och leksaker låg utlagda på nedfallna betongdelar. På en av betongpelarna i de bombade ruinerna av ett hus står texten: ”Att använda barn som måltavla är ett krigsbrott!” Då hänförde man till bombningar i maj 2023 då en grupp barn dödades.
En av de musik- och konstpedagoger som fallit offer för missilerna hösten 2023 är Muhammed Sami Qariqa (1999-2023), som dödades tillsammans med sina elever under en musiklektion intill sjukhuset Al-Ahli Baptist Hospital. Med sång, spel, drama och lekar hjälpte han de chockskadade barnen att bearbeta sin skräck och oro. Och med hjälp av mobilkamera dokumenterade han barnens berättelser och händelser på sjukhuset, i foton, videoinspelningar, anteckningar och teckningar. Han tillhörde de konstpedagogiska eldsjälarna i studion Tamer Institute for Community Education, en NGO organisation som arrangerade kulturskolor. På porträttet ses han spela luta, ett nationalinstrument för den palestinska musiken. När jag hör om hans insatser väcks mina minnen från Beirut i Libanon 1973, då jag besökte en lågstadieskola i ett palestinskt flyktingläger samtidigt som kriget bröt ut. Stora tanks sköt mot flyktinglägret och flygplansljuden var öronbedövande. Men lärarna samlade alla barn i ring och lugnade dem med sång och samtal. Några vuxna klistrade metodiskt för alla fönster så att inte glassplitter skulle skada. Personalen samlades runt barnen. På grund av alla krig sedan 1948 har denna imponerande pedagogiska kunskap blivit en del av det palestinska vardagslivet, väldokumenterat av FN:s flyktingorganisation UNRWA. Palestine museum US har en stor samling av barnteckningar från skolor och kulturcentra i Gaza (Ngarambe 2023). Intill sjukhuset Al- Shifa Hospital i Gaza city ligger Dar al-Kalimas kultur- och utbildningscenter, som ovan nämnts. Det har fått stöd av svenskt bistånd, men nu är det osäkert hur svårt skadat det blivit.
Dikterna av poeten Mahmoud Darwish hör till Palestinas mest älskade kulturarv, poesi som är mycket välkänd även internationellt. Den unga poeten och författaren Hiba Kamal Abu Nada dödades den 20 oktober 2023 i sin hemstad Khan Yunis i södra Gaza. Några dagar före sin död skrev hon denna dikt i sociala medier:
Gaza´s night is dark apart from the glow of rockets,
quiet apart from the sound of bombs,
terryfying apart from the comfort of prayer,
black apart from the light of the martyrs.
Goodnight, Gaza.
För snart tio år sedan under bombningarna av Gaza 2014 blev den 14-åriga eleven Malak Mattar inspirerad till sitt bildskapande, bilder som hon kunde sprida via sociala medier och senare på utställning i Bristol, England. Hon har även skrivit och illustrerat en barnbok, Sitti´s bird – A Gaza story, som fått bred spridning i många lågstadieskolor. Tack vare höga betyg i sin utbildning i Gaza fick hon en unik möjlighet lämna Gaza för att studera vid konstskola i Istanbul, och hon har fått stor uppmärksamhet internationellt för sitt starka bilduttryck. Hon fick starkt stöd från fredsrörelsen i Israel. Hennes verk har visats på många grupputställningar på Väst-Banken, i USA och Europa, Indien och Turkiet, och nyligen på en solo-utställning i London juni 2023, som fått mycket fina recensioner (Agna 2023; Hanson 2023). Nu har hon antagits till masterutbildning vid Central St. Martins i London. I en målning skildrar Malak sin väninna som var höggravid när hon blev fängslad, och här framställs hennes förtvivlan och oro inför sin förlossning i fängelset. I sin bildkonst har Malak Mattar skildrat moderskapet i flera bilder där modern beskyddar sina barn, och på samma sätt freden. Många andra palestinska kvinnors konst har uppmärksammats på utställningar de senaste åren och dessa visas bland annat i den feministiska årskalendern Palestinian Feminist Future Calender.
Krigsbrott mot skyddat kulturarv. Solidaritet med Gaza
Sedan oktober 2023 har mängder av solidaritetsyttringar visats runt om i världen, upprop och påtryckningar, marscher och demonstrationer, bojkotter av israeliska varor och insamlingar till stöd för alla lidande i Gaza. Världssamfundet har gemensamt krävt eldupphör, stormakten USA har lagt in sitt veto, men resolutionen 12 december om vapenvila fick stor majoritet i FN . Svenska ICOM, en del av den internationella museiorganisationen i UNESCO, hade 25 okt. publicerat en maning om ”eldupphör i enlighet med internationell humanitär rätt”. Kulturarv och kulturplatser ska skyddas enligt 1954 års Haagkonvention samt kulturkonventionerna 1970 och 1995. Gazas rika antika historia och arkeologiska platser riskerar att utplånas liksom historiska kyrkor, kloster och moskéer, museer och kulturcenter. Den tredje äldsta kristna kyrkan i världen, Sankt Porphyrius kyrka från 425 AD har blivit skadad. Det kristna grekisk-ortodoxa kulturcentret i Gaza city är jämnat med marken. Rapporter ges om att 100 platser redan ligger i ruiner, flera av dem viktiga historiska moskéer. Kyrkornas världsråd har lämnat in protester mot Israels krigföring. Konstnärer har genomfört strejkaktioner på FN-dagen 24 oktober, bland annat i USA. De palestinska kvinnornas broderikultur klassades 2018 av UNESCO som ett immateriellt världsarv, men nu har sannolikt en stor mängd av dessa broderade kvinnodräkter blivit förstörda. Det kan vara flera generationer kvinnor som sparat sina dräkter i familjens samling. I flera av Heba Zagouts självporträtt framträder hon klädd i sin ”tatreez”-broderade traditionella dräkt, ”thobe”.
Vad gäller statistik och rapportering om antalet döda och saknade bland barn och vuxna vill jag här hänvisa till FN:s och Amnesty Internationals löpande rapporter om Gazakrigets brott och offer på båda sidor i det pågående kriget. Israel-Palestina frågan har definierats som en ojämlik och asymmetrisk konflikt (Fahlgren m.fl. 2023). I Förr och Nu vill vi framför allt lyfta fram människorna bakom alla siffror i statistiken, att det för varje enskilt dödsoffer finns ett liv och en historia att berätta om. De modiga aktiva konstnärerna och deras konstverk i Gaza visar att en mer rikhaltig bild av den palestinska kulturen bör få en plats i all krigsrapportering. En kultursamordnare i Gaza, Yusri Darwish, vittnade i svensk TV den 3 november om kulturens viktiga inspirerande roll för livsviljan, att orka överleva. I Gaza är konsten därför ingen lyxvara, utan en nödvändig grund för att existera och finna uttryck för sin identitet och sitt människovärde.
När några israeliska medier hävdar att Gaza enbart bebos av ”miljoner hotande terrorister”, som bör utrotas för landets säkerhet, ger Gazas konstnärer helt motsatta bilder av ett fredligt civilt liv, fyllt av drömmar om ett liv i frihet. De civila invånarna hotar inte det israeliska folket, de vill bara få leva i fred som palestinier. Det faktum att Israels militärmakt inte bara förstör vapen i sin jakt på beväpnade stridande män, utan att deras urskillningslösa bombningar och beskjutningar nu utplånar en hel civilisation, upprör världen. I sin totala övermakt slår de sönder ett folks civila liv och kultur, med skolor, utbildning och museer förutom all övrig infrastruktur och hälsovård. Gazas stolta historia och rikhaltiga kultur med konst och poesi, dans och musik har visat världen att palestiniernas kultur hör till världens gemensamma kultur, en folkets kultur som vi vill försvara. Jag vill instämma i Heide Ortiz´ord om att vi inte får glömma dem som överlevt, tvingats långt bort och ej kan återvända, och framför allt inte dem som avlidit. ”Tillsammans kan vi ge röst åt dem som inte längre kan tala”.
I adventstiden denna höst meddelade kyrkorna i Betlehem att det storskaliga julfirandet på Krubbans torg detta år skulle ställas in, för att visa solidaritet med de lidande i Gaza. På grund av kriget har strömmen av pilgrimer och turister minskat. Man uppmanar alla att fira julen i dämpad stillhet. Den 3 december lade prästen Munther Isaac i den Lutherska kyrkan i Betlehem ut ett foto av kyrkans julkrubba på Tvitter, en bild som fått stor spridning och stort stöd internationellt. Runt om står figurer av Maria och Josef och herdarna, i mitten ett tänt ljus. Jesusbarnet ligger dock inte i sin krubba på halmen i stallet, utan han ligger lindad i en palestinsk sjal på en hög av betongbitar och stenar, likt rasmassorna i Gaza. På så sätt vill kyrkan visa sin solidaritet med de tusentals barn som nu ligger begravda i Gazas ruiner.
Fakta om Heba Ghazi Zagout
Heba Zagout föddes 1984 i flyktinglägret Al Burejj i Gaza. Hennes familj hade fördrivits från byn Isdud vid ockupationen 1948, numera staden Ashdod i sydvästra Israel. Hennes faster Alias berättelse från familjens historia före Al Nakba handlar om olivskörden, fester och högtider. Heba visade tidigt intresse för konstnärligt skapande arbete och fick uppmuntran i skolan. 2003 tog hon examen vid Gaza Training College och därefter arbetade hon som bildlärare i lågstadieskolor samt vid FN:s UNRWA. Vid 23 års ålder 2007 tog hon examen i grafisk design och konst vid Al Aqsa- universitet i Gaza. Under 2010-talet kunde hon sprida sina konstverk i sociala medier internationellt. Hon arbetade som konstpedagog och terapeut i samband med bombningarna av Gaza 2014, vid lågstadieskolor. När det palestinska konst- och kulturuniversitetet Dar-Al-Kalima fick en filial i Gaza har hon deltagit i dessa konstaktiviteter, bland annat i lågstadielärarutbildningen. Efter covidpandemin 2020 genomförde hon 2021 en stor soloutställning ”My children in Quarantine ”, på kulturcentret Dar Qandeel for Culture and Arts i staden Tulkarem på Västbanken, där även målningen ”Gaza peace” visades. I samband med detta gjordes intervjuer i bland annat Art Newspaper. Några av de målningar som hon gjort 2022-2023 är exempelvis ”Jerusalem at night”.
Foton av Heba Zagouts verk i denna artikel är bland annat hämtade från hennes instagramkonto och publiceras med hänvisning till hennes önskan, enligt hennes syster Maysaa Ghazi.
Utställningar med Palestinsk konst från bland annat Gaza. Ett urval
2019-2023
Vandringsutställning Bethlehem reborn: Wonders of the Nativity. Dokumentation, repliker och bilder av mosaiker och målningar i den nyligen restaurerade Födelsekyrkan i Bethlehem, klassad som Världsarv av UNESCO. Visad på Vatikanmuseet i Rom 2019, Unesco huset i Paris 2022, Kyrkornas världsråd i Geneve 2023 samt på Museum of the Bible i Washington, DC, 2023.
2020
Mars – September. Art of Palestinian Women. Museum of the Palestinian People. Washington DC. US.
2021
Juni-Augusti. Colours of Hope. 26 konstnärer. Bab id Deir Galleries. Bethlehem
Juli. Contemporary Art of Gaza. Shababek Gallery for Contemporary Art.
2022
Maj. Palestinsk utställning . Arab World Institute, Paris.
Maj. From Palestine with Art. Palestinska paviljongen. 59.e Venedigbiennalen. Venedig.
September. Colours of Gaza. 49 st. Walled of Gallery och Amos Trust. Bethlehem.
November- december Ramallah Art Fair. (även till februari 2023)
2023
Januari. Palestinska kvinnliga konstnärer 45 konstnärer. Palestine museum Ramallah.
Januari. Pioneers of Handicraft and Art Exhibition. 30 konstnärer och hantverkare Rashad al Shawa Center Gaza City.
Februari. From Palestine with Art. Palazzo Mora of European Cultural Centre.
Juni. From Under the Rubble. Open-Air exhibition Gaza city.
Occupation kills Childhood. Open-air exhibition. Deir Al Baleh.
September-November: From Palestine: Our Past, Our Future. Arkitekturutställning i 6 arkitekturbiennalen. Palestine Museum US. Woodbridge.
September – December. Art of the Palestinian Thobe. Utställning med palestinskt broderi och broderade kvinnodräkter. Palestine Museum US. Woodbridge
19 oktober. Art of Gaza. Palestine Museum US. Woodbridge.
30 oktober- 19 november. What Palestine Brings to the World. Arab World Institute. Paris.
6-9 november. Thobes: The Cross Point of Palestinian Identity. The Museum of Villa Altieri. Rom.
2024
Den planerade Palestina-paviljongen, Foreigners in Their Homeland, stoppades 20 oktober 2023 av ledningen för Venedigbiennalen 2024. Nu planerad för Palazzo Mora of European Cultural Centre i Rom.
Källor
Art as an Ambassador of Palestinian Identity. TWiP, This Week in Palestine, October 2023
Dar al-Kalima, konst-och kulturuniversitet, Betlehem. Gaza Program och Gaza Branch, [https://www.daralkalima.edu.ps]
Defense for Children International – Palestine. [www.dci-palestine.org]
Heba Zagouts instagramkonto:[ www.instagram.com/zagoutheba]
Heba Zagouts bilder i Outside In:[ https://outsidein.org.uk/galleries]
Palestine Museum US, Woodbridge: [https://www.palestinemuseum.us]
Svenska ICOM 25 oktober 2023. Uttalande angående Israel och Palestina. Skydd av kulturarv under den pågående konflikten. Konventioner 1954, 1970, 1995. Översättning av uttalande från ICOM International, UNESCO. Skydd av historiska och kulturella platser i Gaza.
The Palestine Chronicle 11 juni 2023.
Referenser
Agna, Sarah (2023). Rising Gazan Artist Malak Mattar launches solo exhibition in London. The New Arab 21 juli 2023.
Azad Essa (2023). Israel-Palestine war: Palestinian artist killed om Gaza airstrike. MiddleEastEye 16 oct 2023.
Ditmars, Haddani (2023) Palestinian artists killed in Gaza amid Israel-Hamas war. The Art Newspaper 21 okt 2023. [https://www.theartnewspaper.com]
Elgrably, Jordan (2021). Malak Mattar. Gaza Artist and Survivor. The Markaz Review 14 juli 2021.
Fahlgren, Sune, Anna Karin Hammar, Anna Hjälm & Samuel Rubenson m.fl. (2023) Pilgrimsfärd för en rättvis värld. Möten med kyrkorna i Israel och Palestina. Spricka förlag. Malmö.
Hanson, Matt A. (2023). Art against Occupation. In These Times 2 october 2023.
Halassa, Malu (2022). The Creative Resistance in Palestinian Art. The Markaz Review 26 dec. 2022.
Heba Zagout: Palestinian artist murdered in Gaza. LatAmArte 6 nov. 2023.
Calender 2023. Palestinian feminist Futures Calender and Program. [https://palestinianfeministcollective.org]
Lechtner, Anna (2023). Heba Zagout. ArtAsiaPacific 20 okt. 2023. [htpss//artasiapacific.com]
Lidén, Anne (2020). Palestinsk konst: uthållighet, spänst och kreativitet i motståndet mot ockupationen. Förr och Nu 3-2020.
Lidén, Anne (2021) Palestinska kvinnors konst. Gemenskap med personliga berättelser och uttryck. Förr och Nu 1-21.
Lidén, Anne (2023). Kultur som motstånd och hopp: Dar al Kalima, konst och kulturuniversitetet i Betlehem. Förr och Nu 1-23.
Morelli, Naema (2022). Establishing a Palestinian Presence at the 2022 Venice Biennale. Middle East Monitor 28 april 2022.
Ngarambe, Jina Moor (2023). Art as Activism. A Collection by Artists from Gaza. And a Call to US Museums to exhibit their work. Guernica Magazine 11 dec. 2023. [www.guernicamag.com]
Nouri, Selma (2023) In Honour of Heba Zagout: The Artist who dreamed of Peace in Gaza. GQ Middle East 6 nov 2023. [https:// www.gqmiddleeast.com]
Prashad, Viija (2023). ”Uprooting Death from Palestine”. Consortium News. Independant Investigation, Journalism and Politics”. October 19 2023. Article from Tricontinental Inst. of Social Research, 42nd Newsletter. [https://thetricontinental.org]. Översatt till svenska: ”Ryck upp döden i Palestina” [www.lindelof.nu]
Ortiz, Heidi (2023). The people that perservere: four palestinian artists who have made an impact of ther their communities. The Tacoma Ledger 6 nov 2023.
Shakshar, Jana (2023). Beyond the numbers. The life and legacy of Heba Zagout. Savoir Flair 27 okt. 2023
Sherwood, Harriet (2023). A painter, a poet, a novelist: the artists being killed in Gaza. The Guardian 13 nov 2023.
Velie, Elaine (2023). Gaza Artist killed with her children i Israeli airstrike. Hyperallergic 16 okt. 2023