Ledare XX
I. Martin Luther Kings brev från fängelset
Jenny Tedjeza
Jag är skribent och författare, bosatt i Göteborgs södra skärgård. Jag intresserar mig för det mesta som har med språk, berättelser och bildning att göra. Efter många år i tidningsvärlden driver jag nu min egen blogg och en liten textbyrå. Jag tycker att arbetande människor borde ha mer att säga till om och tror på kraften hos människor som gör saker tillsammans. Föreliggande text publicerades ursprungligen på min blogg Text & Tid: www.jennytedjeza.se.
DEN TREDJE MÅNDAGEN i januari varje år firar man i USA Martin Luther King-dagen. Sedan 1986 är den nationell helgdag.
Pastorn och medborgarrättsledaren Martin Luther King har efter sin död 1968 blivit något av en helgongestalt och det finns naturligtvis en uppsjö av biografier och andra texter om mannen som gav sitt liv i kampen mot segregation och orättvisor.
I den korta skriften Letter from Birmingham Jail (1963) är det Martin Luther King själv som håller i pennan. Det är här vi hittar ett av de mest berömda citaten från King: Injustice anywhere is a threat to justice everywhere.
Att villigt ta sitt straff
Han hade varit fängslad flera gånger förut. Att villigt ta sitt straff var viktigt för den rörelse han stod i spetsen för och som byggde på icke-våld och civil olydnad.
Men den här gången valde han att svara dem som kritiserade honom för att förespråka extremism och lagbrott. Han hade tröttnat på vita liberaler som sade sig stödja medborgarrättsrörelsens mål, men alltid var mer intresserade av ordning än av rättvisa. King konstaterar i sitt brev att när dessa människor säger vänta betyder det egentligen aldrig. Och att motståndet från dem på vissa sätt var värre än hatet från rasisterna.
Men det kommer en tid, skriver King, när tålamodet tar slut. När människor inte längre är villiga att leva med orättvisa och förtvivlan.
Historia är den långa och tragiska berättelsen om privilegierade grupper som sällan ger upp sina privilegier frivilligt. […] Vi vet av plågsam erfarenhet att frihet aldrig ges frivilligt av förtryckaren; den måste krävas av de förtryckta.
Martin Luther King förklarar i sitt brev hur han ser på civil olydnad som metod för förändring:
Precis som Sokrates ansåg det nödvändigt att skapa en spänning i medvetandet så att individer kunde frigöra sig från myter och halvsanningar och omfamna kreativ analys och objektiv bedömning, måste vi inse behovet av fredliga provokationer för att skapa den spänning i samhället som kommer att hjälpa människor att resa sig från fördomarnas och rasismens mörka djup till förståelsens och broderskapets majestätiska höjder.
Orättfärdiga lagar
Han adresserar brevet till vita religiösa ledare. När han förklarar varför det ibland är nödvändigt att bryta lagar refererar han till kyrkofadern Augustinus påstående att en orättfärdig lag är ingen lag alls. King menar att människan har en juridisk och moralisk skyldighet att följa rättfärdiga lagar. Men också ett moraliskt ansvar att inte följa orättfärdiga lagar. Han påminner om att allt Adolf Hitler gjorde i Tyskland var lagligt, medan allt det frihetskämparna gjorde var olagligt.
I Letter from Birmingham Jail fångar Martin Luther King den komplicerade politiska situation han befann sig i. Han upplevde sig stå mellan två olika krafter inom den afroamerikanska gruppen. På ena sidan fanns svarta människor som efter många år av förtryck anpassade sig till segregationen. Här fanns också delar av den svarta medelklassen som uppnått viss akademisk och ekonomisk trygghet och därför inte insåg folkets problem.
På andra sidan fanns de som med ”hat och bitterhet” förespråkade våld. Svarta nationalistiska grupper, som den muslimska rörelsen (där Malcolm X blev den mest kände företrädaren).
Den består av människor som har förlorat sin tro på Amerika, som helt förnekar kristendomen, och som har dragit slutsatsen att den vite mannen är en obotlig ”jävul”.
Medborgare på lika villkor
Lägg märke till att King poängterar tron på Amerika. För honom handlade medborgarrättsrörelsen om att ge svarta medborgare i USA samma rättigheter och möjligheter som alla andra medborgare. I det berömda Jag har en dröm-talet i Washington drömmer han bland annat om att hans barn i framtiden ska bedömas utifrån personlighet och inte hudfärg. Just segregationen blev därför en så viktig måltavla och idéerna om ”åtskiljda men jämlika” som lanserades i södern kunde lätt genomskådas som rasism.
Ibland framstår konflikterna mellan de olika grupperingar som kämpade för svarta medborgares rättigheter som en fråga om metoder. Icke-våld eller våld. Förhandling eller konfrontation. Men konflikten gick djupare än så. Ska vi kräva att få bli fullvärdiga medborgare i USA? Eller ska vi vända ryggen åt alla vita människor för att bygga våra egna samhällen?
Politiskt inkorrekt?
En intressant detalj i Letter from Birmingham Jail är att King konsekvent skriver negro eller coloured. Martin Luther Kings brev från fängelset är därför ett tydligt exempel på varför det blir orimligt att redigera eller sluta trycka skrifter som i samtidens ögon innehåller politiskt inkorrekta ord eller uttryck. Hur många böcker det än finns om Martin Luther King kan de aldrig ersätta tillgången till de texter han en gång själv formulerade.
II. Rysslands invasion av Ukraina – en aggression som inte går att försvara eller förstå
Ryssland anföll sin granne Ukraina med vapen på morgonen den 24 februari 2022. Anfallet tog genast karaktären av en storskalig invasion. Ryssland gjorde detta, som Sveriges statsminister Magdalena Andersson framhöll vid ett officiellt framträdande på förmiddagen samma dag, helt oprovocerat. Ukraina hade inte kränkt Rysslands suveränitet och territoriella integritet. Nu kränkte Ryssland Ukrainas.
Ryssland kränkte också folkrätten och bröt mot det så kallade Minsk II-avtalet, som har status av internationell lag efter att – enhälligt – ha antagits av Förenta nationernas säkerhetsråd. Det senare gjorde det bindande för alla parter. Regeringarna i Kiev och Moskva har inte tillämpat dess föreskrifter. Rysslands president Vladimir Putin har begravt det.
Den ryska statsledningen har nu uppträtt med stormaktens traditionella arrogans. Denna arrogans måste bemötas med den internationella rättssamhällets bastanta motstånd. Det spelar i detta sammanhang inte den ringaste roll att andra aktörer har uppträtt på likartat sätt. Våldet minskar inte av att det utövas av flera. Lagen ska gälla för alla lika, stora som små. Rysslands ansvar för det dödliga våldet i Ukraina kan inte relativiseras bort.
Herr Putin tycks samtidigt hota med kärnvapen. Detta övergår allt vett och förstånd. Man får hoppas att rysk opinion sätter ett stopp för de brottsliga handlingar som de styrande i Moskva har utlöst. Den svenska regeringens snabba reaktion var till synes behövlig och lovvärd.
Tyvärr har dock regeringen, eventuellt i strid med våra egna lagar, valt att även skicka vapen – enligt uppgift 5000 pansarskott – till den ukrainska sidan. Detta står i uppenbar strid med vad Sverige traditionellt brukar framhålla som sin linje: att i varje läge söka främja fred och förhandlingslösningar.
Den 10 mars 2022
Redaktionen