Sovjetlogo

Recension

Sovjetlogo

Sovjetlogo – Utopins förlorade märken

Författare: Rokas Sutkaitis

Översättning: Stefan Lindgren

Gerundium Förlag, 2020

Grafisk form: Acid (sv. utgåva: Karin Sunvisson)

Mjukband 14,8×19 cm, 312 sidor

ISBN: 978-91-985967-1-7

Ann-Katrin Blomberg Lennartsson
Ann-Katrin Blomberg Lennartsson, uppväxt i Zinkgruvan, är bildlärare, konstnär och utbildad bildterapeut och har även i sin ungdom bott och arbetat i Kina. Foto PO Käll (2017).

– WOW!! Det känns som att få en godispåse i handen!

– Få se!

När jag till fikat lägger fram boken möts jag av jublande utrop och jag måste erkänna att jag själv inte heller kunde motstå att genast börja bläddra och försöka ta reda på mer, så fort jag fick den i min hand. Innan jag fått den med posten hann jag också surfa ut för att följa författarens instagramkonto (soviet­_logos) där han publicerar sina senaste fynd.

Rokas Sutkaitis, den litauiske konstvetaren och designern har i SOVJET LOGO UTOPINS FÖRLORADE MÄRKEN i översättning av Stefan Lindgren på Gerundium Förlag, 2020, publicerat ett antal varumärken, emblem eller logor som skapades och producerades i Sovjetunionen, men som sedan ”försvunnit”, fallit i glömska eller inte haft någon praktisk betydelse efter Sovjetunionens upplösning.

De första femtio sidorna är en historisk genomgång och försök till förklaringar av inflytande och  till behoven av varumärken, eller snarare varför man gjorde varumärken som en sammanhållande funktion även om det inte behövdes för att kunna sälja i varubristens tider. Förutom varumärken ges också exempel på institutioners och skolors emblem på de följande tvåhundrafemtio sidorna.

Att dessa märken försvunnit beror inte bara på att de nu inte behövts. De har dessutom ibland tryckts på material som förfarits eller nötts till oigenkännlighet. Det har därför varit ett detektivarbete att rekonstruera dem och det arbetet verkar författaren fortsätta med även efter bokens publicering.

Själv fortsätter jag att bläddra, har svårt att se mig mätt och ju mer jag bläddrar, ju mer tänker jag att jag skulle vilja se ännu mer, t.ex. mer av hur han gjorde rekonstruktionerna, mer av de ”skavda” märken han utgått från. Nyfikenheten är väckt.